Vad är det här bra för?

Kritiken mot den s k Friskolekommitténs förslag, presenterat förra veckan, har inte varit nådig. Liberala Expressens ledarskribent Anna Dahlberg kallar den alltså ett ”hafsverk” och konstaterar att ”så länge vinstintresset tillåts härja fritt i skolan kommer politikerna ständigt att vara steget efter”.

Själv har jag tagit del av ett niosidigt papper, Friskolekommitténs sammanfattning i 11 punkter till presskonferensen, betitlat ”Vissa nya regler för fristående skolor” och daterat den 23 maj.

Det är ett, snällt sagt, mycket märkligt dokument. Här står inte ett ord om den sortering och segregation, som är det eländiga resultatet av friskolesystemet sådant det nu ser ut.

Jag noterar också att, när kommittén resonerar om ett av de tandlösa förslagen för att komma till rätta med problemen, nämligen ”prövning av skolhuvudmännens lämplighet vad gäller vandel och ekonomisk skötsamhet”, då hänvisas till hur det minsann fungerar när det gäller "andra tillståndspliktiga verksamheter", som "att driva finansrörelse, vaktbolag eller alkoholservering”.
Ett grundproblem torde dock vara att skolan varken är ”finansrörelse” (nåja den borde inte vara det), vaktbolag eller alkoholservering.

Jag studsar också till när man i nämnda papper, efter att trots allt ha konstaterat att kommunen ”har en vidare roll” än skolbolagen och är den ”lokala demokratiska arenan”, ser dessa båda aktörer som något av jämbördiga spelare på skolmarknaden.

Faktum är att man studsar till på varannan rad inför det synsätt som speglas.

Vad gäller de viktiga krav som den socialdemokratiska partikongressen slog fast, att vinstintresset inte får vara styrande och att kommunerna skall ha "ett avgörande inflytande" över nyetableringen av friskolor så tillgodoses de knappast. I det senare fallet inte alls och de socialdemokratiska ledamöterna i kommittén utvecklar i ett särskilt yttrande sin syn på det kommunala inflytandet.

Som "överenskommelsen" ligger skall dock det avgörande inflytandet också i fortsättningen ligga hos Skolinspektionen, även om kommittén muttrar något om att ”det går likväl att utveckla processen”. 

Socialdemokraterna skall, så vitt jag förstår, fortsätta driva sin linje om avgörande kommunalt inflytande. Och avgörande inflytande är i praktiken vetorätt.  

Till detta skall läggas att Miljöpartiet på sin kongress, innan bläcket på kommitténs pressmeddelande hunnit torka och ljuden från presskonferensen tonat bort, tog ett par kliv till vänster i friskolefrågan. Och beslutade ungefär att vinster i skolan bör inte förekomma, men om de trots allt skulle uppstå då skall de återinvesteras i verksamheten.

Dessutom skjuts flera andra , ja de flesta av friskolekommitténs förslag - t e x de som rör ägarprövningen, meddelarskyddet och offentlighetsprincipen – till andra utredare och kommittéer.

Friskolekommittén har ansträngt sig för att leverera något. Bakgrundsresonemangen är som sagt, snällt uttryckt, mycket märkliga.

Och frågan är vad man kan ha Friskolekommitténs produkt till?