Efter hårda förhandlingar har nu ministerrådet och EU-parlamentet enats om EU-budgeten för 2012. Sveriges EU-avgift blir lägre än vad regeringen budgeterat med.
Så långt allt väl, men nu pågår också diskussionen om nästa flerårsbudget, den som omfattar åren 2014-2020.
Och spänningen finns kvar mellan å ena sidan parlamentet och kommissionen, som vill att budgeten växer, och å andra sidan medlemsländerna, där de flesta vill hålla igen.
Båda sidor lutar sina uppfattningar mot den pågående europeiska krisen.
De expansivt inriktade resonerar så, att just därför att det är kris måste EU kunna visa på europeiska mervärden och vad unionen är bra för. Och vad gäller nästa flerårsbudget så måste man väl tro att krisen är över när budgeten börjar gälla.
De återhållsamma menar att det inte går att få gehör för en utgiftsexpansion i EU och höjda avgifter när så många länder samtidigt drabbas av tuffa ”sparprogram”. Och för övrigt måste EU klara att bevisa sitt mervärde utan att budgeten expanderar.
Själv tillhör jag de återhållsamma och i Sveriges riksdag råder stor enighet, faktiskt mellan samtliga partier, om den svenska grundhållningen.
Den kommande flerårsbudgeten (MFF) måste vara restriktiv, ja innebära en real frysning av utgifterna. Resurser för att göra nödvändiga satsningar som skapar europeiska mervärden måste frigöras genom att man omprioriterar och drar ner på jordbrukssubventionerna. Budgeten måste moderniseras.
Vi vill heller inte se en utveckling där EU får beskattningsrätt. Det är ett skäl till att samtliga partier avvisar de idéer som kommissionen presenterat och som går ut på att bygga ut EU:s "egna medel" med hjälp av bland annat en skatt på finansiella transaktioner.
När det gäller transaktionsskatten går dock partiernas uppfattningar isär. Medan de borgerliga och Sverigedemokraterna helt avvisar idén om en transaktionsskatt är Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet öppna för att pröva sådana förslag. Villkoret är dock att det inte får vara ett sätt att bygga ut EU:s egna medel, pengarna skall gå till respektive land.
Finanssektorn är underbeskattad. En ökad beskattning motiveras med att banker och finansmarknadsinstitut måste betala för vad de själva ställer till med och att de måste bidra till det allmänna i största allmänhet.
Syftet med just en transaktionskatt, bland annat såsom EU-kommissionen skissat den, är också att begränsa handel som är osund eller rentav skadlig för samhällsekonomin.
Regeringen och Anders Borg lutar gärna sitt motstånd mot skatten mot EU-kommissionens egna beräkningar av hur en skatt skulle dämpa tillväxten.
Men det handlar knappast om fakta som sparkar. I bästa fall sprattlar de lite.
Vad kalkylen inte alls tar hänsyn till är de långsiktiga positiva effekterna av en mindre nervös och bättre fungerande finansmarknad. Priset för de återkommande chockerna är ju oerhört högt.
Vad kommissionens kalkyl heller inte tar hänsyn till är att skattemedlen ska användas till nödvändiga investeringar och att skapa jobb. Jobb som är nyttigare och billigare än de som försvinner i finansindustrin.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar